Direktlänk till inlägg 2 juni 2013
Jag tycker tiden går alldeles för snabbt!
I fredags lärde sig lilla E nytt pratljud: dadadada. Hon säger det jämt och i olika tonlägen beroende på humör.
Imorse när hon låg i sängen (på mage såklart eftersom inget annat duger) så började hon hitta tekniken som kommer användas vid kryp. Först upp med överkroppen och ner, sen upp på knäna och puta ut rumpan och sen ner. Inga långa stunder men oj så hon övar!
Sådär, då ligger man i sängen. Lika bra att lägga sig tidigt så man klarar av en eventuell skräpnatt igen. Jag har börjat hitta undanflykter för promenad. På morgonen är jag för trött, på dagen står solen för högt, efter middagen kan jag inte gå ...
Amanda heter jag som sitter bakom spakarna/tangenterna/mobilen. Har vandrat 23 år på denna jord och inte riktigt listat ut vad jag vill bli när jag blir stor.
Jag bor i skogarna i Uppsala tillsammans med sambo, dotter och hund. Ett riktigt Svenssonliv.
Ella kom till världen 10/1-13, 04:56. Det var en relativt snabb och enkel förlossning..
Hon är en bestämd dam som vet vad hon vill och inte vill. Hon har oftast ett leende på läpparna och tar livet med en klackspark!